Jakten på boots

Nu har vi alltså kommit oss ut i kylan. Det är inte mer än någon plusgrad eller två. Vi trodde ju förstås att det skulle vara en hel del varmare här i Nashville än vad det var hemma, men det var inte så stor skillnad. Det var kallt och blåste iskalla vindar här också. Även om vi ju inte har åkt till solen direkt, så kunde det inte skadat om det hade varit lite varmare här.

Kyrkor, det finns det gott om här. På självaste Broadway ligger det en stor baptistkyrka. Och detta är bara en av alla kyrkor som finns här. De verkar rätt religiösa, kan man säga.


Nu har vi kommit över backkrönet, och det är här allt finns! Alla barer, all musik, alla butiker med boots och westernkläder! Här har vi självaste Broadway, där det ligger en del låga gamla tegelhus, som är så berömd för sin live musik och sina barer.



Legends är det första stället i en rad av uteställen som spelar musik redan på söndag förmiddag.


Det finns också ett ställe som heter Cadillac Ranch, men det verkar stängt för tillfället. Har läst i andra bloggar att det här stället inte hade så värst bra mat heller.


Vi var lite sugna på att titta på boots, för vi hade ju läst att det fanns så många butiker med boots på Broadway. Det hade ju inte varit så dumt och hitta ett par nya dansboots här i Nashville, att ha att bugga i när man kommer hem. Så under tiden vi gick omkring och väntade på att butikerna skulle öppna så gick vi in i en souvenirbutik. Ja, det var ju så kallt ute, så man ville helst inte gå runt på gatorna bara och vänta. Här i butiken kunde man köpa t-shirts om man ville, och de hade också en hel del modellbilar.


Bootsaffärerna öppnade till slut, och vi gick förväntansfullt runt och letade boots. Jag hade verkligen förväntat mig att hitta några passande boots, och jag behövde verkligen köpa något att ha på fötterna också. För jag hade bara ett par högklackade stövletter på mig när vi åkte hit, utan att ha med några andra skor i reserv. Men, dels var bootsen väldigt dyra här, och så var det ganska dålig kvalitet på dem. Visst, de flesta boots var av skinn på utsidan, men de var klädda med konstgjort tyg på insidan. Så det blev inga boots, varken för Tomas eller mig. Synd!

Så vad skulle vi då göra? Jag var ju i ett väldigt stort behov av ett par andra skor också! Sagt och gjort, vi åkte buss till ett shopping mall, Green Hills. Ja, det var ju inte bara att åka med en buss, vilken som helst. Utan vi fick gå till en busstation, fråga oss fram för att ta reda på vilken buss som gick till detta shoppingmall, och var vi kunde hitta just den bussen.

Och kallt var det fortfarande. Så under tiden vi väntade på bussen så gick vi in på Dunkin' Donuts. Tomas köpte en varm smörgås med ost och kaffe, och jag nöjde mig med kaffe.




Först hade vi lite svårt att hitta affärerna på detta shopping mall, men vi hittade först Dillards och sedan Macy's, och efter lite letande så hittade vi hela köpcentrakomplexet med alla butikerna. Här gick vi nu runt och letade efter skor. Inte så lätt det! Men det blev ett par lättare sportskor till slut. Och Tomas hittade också ett par sportskor! Det kändes skönt att äntligen kunna få ett par riktiga skor att gå i! Tomas letade lite efter t-shirts och jeans också, men han hittade inget som han gillade direkt.

Under eftermiddagen blev det dags för lite mat. Efter en del letande efter någonstans att äta så hittade vi Panera Bread, ett ställe som hade smörgåsar, sallader mm. Tomas valde en smörgås med ost och skinka och jag valde en grekisk sallad. Det var gott!


På kvällen blev det en köttbit på Hard Rock Café och efter det en öl på Roberts Western World, där orkestern The Chris Casello Trio spelade. Fast Tomas var trött och ville nog helst bara sova.